sunroller

Nej. Ibland är dagarna som de var igår. Och ibland är de som de har varit idag- rena motsatsen.

Sov skitdåligt på den skitnednötta madrassen. Vaknade av väckarklockan.
For och skulle dyka och redan innan vi kommit ner under vattnet hade vi typ gjort av med 1/3 eller mer av syret pga de stora vågorna och starka strömmen vid ytan. Det resulterade i att Anton var tvungen att gå upp till ytan efter ynka 25 händelselösa minuter (jämfört med vårt förra dyk som slutade på 69 innehållsrika minuter). Visserligen är stackaren van att ha mindre luft kvar och ibland få gå upp tidigare, men 25 minuter tog rekordet. Då kan man också känna att det var onödigt att ligga på ytan i 10 minuter och kämpa sig anfådd istället för att stanna på båten/gå ner under vattnet.. (En aningen mindre lungkapacitet för mig gav mig iaf 46 minuters dykning, vilken den sista delen av dyket visade både gigantiska stingrockor och ett gäng hajar).

Köpte bilder från surfningen för alldeles för mycket pengar och kände oss blåsta.

Gick tillbaka till hostelet som ligger typ 20 minuters seg promenad från stan, en väg som bara blir tristare och längre för varje gång vi går den. Åkte tillbaka med hostelets shuttlebuss för att handla lite och sen ta bussen tillbaka. Bussen går på bestämda tider och vi skulle vara tillbaka vid bussen 17.45. Det var vi, på pricken. Men visst hade bussen farit tidigare nog! JOMEN KAN DU TRO?! Först har vi fått vänta på bussen en timme (trots att vi ringt efter den), en annan gång bestämde den sig bara för att ändra tider så vi missade den och nu for den tidigare. Osv osv. Så då fick vi bära på tunga grejer hela den sega vägen igen.

Väl tillbaka på hostelet kände jag att det enda som kunde ge mig ny energi var att njuta av en bit av den svingoda chokladkakan vi köpte igårkväll. Så jag går till kylskåpet och öppnar våran personliga kylbag bara för att inse att den inte är kvar. DEN ÄR STULEN! Där går gränsen för det här skithostelet. Ni vet vad choklad är för tjejer va? Det är effektivare än medicin, mer beroendeframkallande än droger. Jag skulle bara ha choklad och så fanns den inte. Höjden av fräckhet också att gräva i andras mat och sno av den.

Tänk positivt, Hakuna matata, vi hoppas att morgondagen är med oss och att ingen gräver i våra värdesaker i alla fall:) Så nu ska ni få se några bilder på oss när vi glänser på surfbrädan.















Vad tycks? Ser lovande ut eller hur? Vi tycker det, har redan anmält oss till nått som heter Surfsho (bl a Kelly Slater deltar) 12-14 mars i Sydney. See ya there ey!